1,5 dag

Just nu är det ganska exakt 1,5 dag tills jag åker. Det har dock  hänt massa saker. Ska hålla mig kortfattad
 
Norweigan kanske ska gå ut i strejk-Jag byta flyg-Åker 9.00 ist för 17.35- Kommer till NYC 12.10 ist för 20.00-kommer inte landa samtidigt som de andra svenska tjejerna ( :( ) - får dock vara i NYC längre-Andra bagageregler på United airlines-Mina väskor är för stora-Panik-Kommer behöva betala extra-fml-dock får ja gpacka 23 kg i den stora och 18 i lilla (AS BRA)- så inte fml längre
 
Så aaaa, var ganska pissed igår när allt det här hände haha, men pappa lugnade mig. Hade min avskedsmiddag med mina älskade vänner igår, det kändes inte som att jag skulle åka, men fick många fina saker och kommer sakna dom så extremt mycket, kommer kännas så jävla tomt. Sa inte riktigt hejdå, för jag hatar att säga hejdå, hade tänkt säga hejdå ''igen'', idag, men jag känner att det blev bättre såhär. Hade även ett gråtkalas med Jesper idag, och har även ätit middag med Pappa och lis på Kungsbacken, så gott. Har även börjat packa, såg ut som ett bombnedslag först men har blivit lite bättre nu. Nu ska jag bara spendera tid med Jesper och Pappa och bara tagga, känns så stöööööööööööööört
 
 
 
Fick en falukorv av Elvira och Micki för dom vet att jag älskar falukorv haha
Världens finaste bok som jag fick av mina chopisar med bilder på alla oss och så hade alla skrivit en liten text till mig, började bara gråta typ 4 gånger när jag läste den hehe
 

Follow through

Tjenaaaa
 
Igår fick jag mina flygtider (!!!), fick dom på jobbet, blev sjukt exalterad och ville verkligen kolla på mobilen men fick vänta lite haha... Blev både glad och ledsen när jag såg. Jag åker 17.35 från Sverige (fett konstig tid, med tanke på att nästan alla åker på morgonen), MEN jag mellanlandar inte utan åker direkt ill NYC vilket betyder att min resa blir ca 6 timmar kortare, vilket är otroooligt skönt. Att slippa sitta och vänta i 6 timmar i t.ex. london och istället åka direkt från Sverige till USA, jävligt skönt faktiskt. Dock är jag ledsen också, för det här betyder att jag kommer åka HELT själv till USA.. att jag inte kommer möta några av de andra svenskarna innan jag är i New york, vilket suger as mycket. Jag och emma har förbannat oss jävligt mycket över det här... Menmen, man får se det på den ljusa sidan, och blir ju jäkligt skönt för mig att ''bara'' flyga 8 timmar. SHIT vad verkligt det känns, nu när jag fått mina flygtider och allt!!!
 
Slutade på jobbet igår, va fan jobbigt haha. Men skönt också. Fick tårar i ögonen när Ida kramade mig, tur att jag ska ha avskedsmiddag med mina chopsisar. Emma kommer även till sthlm nästa vecka för att fixa visum så ska förmodligen träffa henne då, ska bli askuuuul!
 
Var även iväg idag och gjorde en synundersökning (inte gjort en på 2 år snart), synen hade blivit sämre, så köpte två par nya glasögon, men pappa betalade hälften så kändes ändå helt ok! Åkte även runt och köpte massa nödvändiga saker till USA, 350kr fattigare, kändes fan. Nu är det näraaaa!!! 16 DAGAR!!
 
 
 

Belief

Lite info angående min resa till USA hittades i min inkorg idag! Fick reda på att det är 4 personer från Sverige den 4e november, två från Göteborg och en från Köpenhamn. (Hon emma som jag pratar med ganska ofta är hon som ska åka från Köpenhamn!) Detta betyder att jag åker själv från Arlanda... men jag möter de andra där vi mellanlandar så det känns ändå helt okej! Ändå den flygturen som är längst och jobbigast, så skönt att man inte åker den själv iaf! Fick även ett långt mail med massor med info om flygturen, vad som händer när man landar osv, as jobbigt att läsa men nu känns det verkligen att det närmar sig, vill bara ha mina flygtider nu!! 
 
Emma är så sjukt skön, smsar med henne hela dagarna, tror vi kommer ha så jävla kul i new york!! synd bara att vi inte bor närmare varandra, diggar henne starkt (som emma brukar säga ;)). haha. Idag är det tre veckor kvar, omg. Längtar så sjukt mycket. Vill bara åka nu och uppleva allting, kommer bli så bra!! Fick frågan igen idag hur det känns, mitt svar löd: Overkligt, underbart, sjukt, asbra, jobbigt också men mest amaziiiiing!! 
 
Det jobbigast är att ta farväl av mitt hjärta, min pojkvän, mitt allt. Det är helt insane hur kär och hur mycket man kan älska en människa efter mer än två år tillsammans (och känt varandra i tre). Känner i varenda muskel, nerv och led att han är mitt livs kärlek. Mannen i mitt liv, Egentligen vill jag inte lämna dig. Men vi måste, i alla fall för ett tag.
 
"Eller har inte hunnit blivit jobbigt än för förtränger att jag ska åka ifrån Jesper, det är så fruktansvärt att jag inte kan tänka på det. men, det jobbigaste kommer vara att säga hejdå, och sen den första veckan, sen kommer det bli bättre och även om det är sjukt att jag ska leva "utan" honom så är jag helt säker på att vi kommer klara det galant, är så säker på oss. Kanske nyttigt att sakna varandra också"
 
"Ja alltså det är klart att det kommer bli jobbigt i början! Men jag tror att man måste göra något för sig själv för att kunna uppskatta den andra 😃 och ja det är nog väldigt nyttigt! "
 
tror det blir awesome!! 
 
Sorry för allt babbel. PUSS! (TRE pass kvar på mitt jobb, hallelulja!!) 
 
 
 
 

Presenter

Innan jag hade fixat alla presenter till min värdfamilj tyckte jag det var så svårt att hitta på saker att köpa. Så tänkte dela med mig om vad jag har köpt, men kan tyvärr inte lägga ut bilder då min värdfamilj vet att den här bloggen existerar! 
 
Till min minsta, Victoria, som är två år. Har jag först köpt en Sverige tröja och sen ett älggosedjur med en svensk tröja på sig.
 
Till min äldsta, Annabel, har jag köpt en Pippi bok på engelska och en sverige tröja. Har även köpt ett smyckesskrin där man kan göra sina egna halsband och armband för hon fyller 6 år två dagar efter jag kommit dit.
Till mina värdföräldrar har jag först köpt en bok om Sverige och två ljuslyktor från Kosta boda! Är väldigt nöjd med presenterna, hoppas dom gillar dom bara :)
 
Ska även tillägga att jag har hittat en tjej som åker samtidigt som mig, eller hon åker från Göteborg så vi kommer förmodligen bara åka på samma flyg där vi mellanlandar men ändå den flygturen som är längst och jobbigast!. Hon heter iaf Emma och vi har pratat så sjukt mycket med varandra och har bytt telefonnummer osv, hon är sjukt rolig och trevlig och känns som vi har känt varandra mer än några dagar! Men det känns grymt bra att jag vet någon som åker samtidigt som mig!!
 
Idag är det även min födelsedag så, happy birtyday to me!!
 
 

8 oktober

27 dagar kvar, herregud. Folk frågor hur det känns, men det går inte riktigt att beskriva. Man förstår inte att man kan åka, och jag tror alla aupairer känner såhär. Jag kan inte riktigt få in i mitt huvud att jag om 1 månad står på New yorks gator. Att jag snart går runt på gatorna i USA, pratar engelska hela tiden och får uppleva den amerikanska kulturen. Det känns så overkligt men så underbart. Vill bara åka nu! Förmodligen mitt största äventyr någonsin, och snart börjar det!!
 
I lördags skypea (hur fan stavar man det) jag med min värdfamilj i 30 minuter ungefär, och nu känns det bara ännu bättre. Vi pratade allmänt om hur det skulle bli när jag kom dit, om schemat, om barnen, om mitt rum som dom håller på och gör om så det blir större och finare med ny tapet och så. Annabel visade mig hur duktig hon var och kunde stå i brygga och så säger hon ''Sara I want you to take care of me''. Åhh lilla hjärtat. Hon verkar vara en sån härlig tjej. Större delen av samtalet pratade jag med mamman och pappan eftersom vi hade lite saker att diskutera och de ville inte att barnen skulle komma och ''störa'' hela tiden haha. 
 
Sen säger min värdpappa ''Don't get your hopes up but we are probably gonna go to Florida in Mars. Go to disney world and lay on the beaches, but only maybe so don't get your hopes up''. Jättetråkigt, verkligen. Fyfan, HUR BRA??? Haha han känner inte mig tillräckligt bra för att veta att jag visst får upp mina förhoppningar... Så får hoppas på att det blir så nu ;)
 
Det kändes i alla fall hur bra som helst, och idag fyller min värdpappa år också så grattis John! Har även börajt förberett lite inför USA, rensat mina rum och min andra garderob. Fyller även år på lördag så jag har sagt till mamma saker som jag önskar mig till USA, så lite färre saker att köpa inför resan! 
 
AAAAAAAH USA HERE I COME!!!!!
 
 

Packlista

Satt idag och försökte skriva en packlista, sjukt svårt att tänka på allting man måste ha med sig, fast sen finns ju mycket i USA också. Kommer garanterat lägga till fler saker, och kommentera gärna om ni kommer på något som jag har glömt!

En månad kvar idag!!!

 

 

Handbagage
• Pass, visum, DS2019 form, flygbiljett
• Mobil + Hörlurar
• Bok
• Kopior på viktiga papper
• Internationella körkortet
• Kamera
• Pengar
• Ipad

New York-väskan
• Tandkräm + tandborste
• Smink
• Sminkborttagning + bomullspads
• Plattång
• Hårsnoddar + hårspännen
• Hårborste
• Parfym
• Deo
• Schampo, balsam & tvål (små)
• Ipren
• Sovkläder (jespers tröja och vita shorts)
• 3 par trosor
• 3 strumpor
• Skor att ha på sig
• Mobil, kamera och ipad laddare
• 2 par byxor (Mina mönstrade)
• 1 klänning/långkjol
• 3 tröjor
• 1 tjocktröja
• Smutstvättpåse
• Adapter
• Lexikon

 

 

Washington-väskan
• Trosor • Strumpor
• 4 par byxor
• 3 klänningar
• 4 shorts
• 3/4 par skor
• Tröjor (t-shirts, Linnen, koftor, fintröjor)
• One piece (om det får plats)
• 4 bh:ar (2 vanliga och 2 bandue)
• 1 par mjukisbyxor
• 2 bikinis
• Tamponger
• Bankdosa
• Rakhyvel
• Glasögon + fodral (linser)
• Träningsskor + träningskläder
• Svenskt godis
• Presenter till värdfamiljen
• Foton till rummet
• 1 par leggings
• Naglack
• 3 jackor
• Nässpray
• Hårddisk
• Bellas brev

 

Åka i:
• Långkjol/mönstrade byxor
• Tjocktröja och tunn jacka eller tunn tröja och lite tjockare jacka
• Converse

 

 

Att köpa
• Smink, sminkborttagning + bomullspads
• Hårspännen och toffsar
• Deo
• Schampo, balsam och tvål (små flaskor)
• Ipren
• Hårdisk (kanske)
• Tamponger
• Rakhyvel (kanske)
• Svenskt godis
• Leggings
• Långkjol
• Bakpulver/vaniljsocker (kanske)
• Svensk-engelsk ordbok
• dl,msk,tsk mått
• Nässpray
• Kok/bakbok

Betalning

Betalade nyss hela min aupair grej, flygbiljett och försäkring för mig i ett helt år, 7000 kr fattigare, känns väl lite sådär haha. Men kände att jag skulle göra det nu innan min lön kom för annars skulle hela min lön gott åt åt det och det skulle känns hemskare hehe.

Fick även ett till mail av min värdpappa idag och ett mail där min tågbiljett fanns som han hade bokat åt mig som gick ifrån New York vid 5 tiden och kommer fram till Washington DC ungefär 9 på kvällen. Fyfan nu börjar det känns mer och mer verkligt att jag ska göra det här!! Är så hypad, kommer bli så amazing.

Tänkte bjuda på lite bilder på den karibiska ön vi ska till som ligger vid Bahamas ungefär, tråkigt :))))

 
 
 
 

18 september

Nu känns det inte lika hemskt längre, angående mitt förra inlägg, det känns bara konstigt men om jag inte tänker på det så är det lugnt. Här om dagen öppnade jag min iPad, och då hade Bella lagt ett brev där till mig, så underbar. Tiden går så sjukt fort så snart ses vi igen!!
 
Fick förfrågan av Elvira att uppdatera min blogg så nu gör jag det så hon blir glad. Jag skulle ha skypeat med min v-familj i söndags men dom kom hem så sent från jobbet så vi sköt fram det och ska göra det nästa vecka istället. Har mallar med min värdepapper också och berättade bland annat att dom bokat vår resa till Karibien o december, så den 6-13 december åker jag till en Karibisk ö där jag ska gosa med mina värdbarn på en sån jävla fin ö, känns för jävla bra. Ska även åka tåg från NYC till DC, känns skönt att slippa sitta och vänta på en flygplats flera timmar extra också. Han skulle egentligen hämtat mig men han behövde jobba!
 
Nu är det mindre än 50 dagar kvar, aldrig längtar så mycket efter något!! Så sjukt!!
 
Tjarå💕
Lite bilder här nedanför! 
 





 

Visum

Idag fick jag ett sms om att min visum gick att hämta ut på Coop så det första jag gjorde efter jobbet var att åka ut och hämta det. Öppnade det snabbt i bilen för att kolla på det och ser att bara mitt pass ligger där i (När jag läst på andra bloggar har det alltid varit ett seperat pappet och det stod även att det skulle vara separata papper i kuvertet) men när jag kollade i passet så låg det där!! 😍😍😍 Det enda jag har kvar att göra nu är i princip Hälsodeklarationen och TBE-testet, känns så bra!! Har förövrigt bokat resa till Rhodos med mina älskade vänner den 20e augusti (Bara 20 dagar kvar!!!) ska bli så jävla underbart att komm bort från jobbet och att få vhansen att spendera en hel vecka men nästan alla mina älskade vänner innan jag åker ifrån dom ett bra tag, kommer bli så jävla underbart💕
 
Här får ni en lista på vad som ska göras innan man åker som Aupair i USA! 
 
[x] Fixa visumpapper
[x] DS2019
[x] DS160
[x] Boka tid på ambassaden
[x] Fixa visum
[x] Ringa skatteverket och be om "120 personbevis med alla relationer"
[x] Kuvert och "Skicka direkt rek" som man beställer och skriver ut från posten
[x] Göra non immigrant visa checklist 
 
[ ] Växla pengar till dollar
[x] Kontoutdrag
[x] Betala visum
[x] Besöka ambassaden 
[x] Få hem visumet 
[ ] Presenter till värdfamiljen (vet inte vad jag ska köpa!!) 
[/] Beställa internationellt körkort (10 dagar innan avresa)
[x] Köpa resväska 
[x] Köpa adapter
[ ] Skriva packlista 
[ ] Packa 
[/] Aupair online training (håller på)
[/] Pre departure project (håller på)
[x] Boka hälsoundersökning 
[ ] Göra hälsoundersökning 
[ ] Betala flyg och försäkring 
[ ] Jobba sista passet på mitt jobb
[ ] Säga hejdå
[ ] Åka
 
 

Tre månader

Då är det nu mindre än tre månader kvar tills jag sätter mig på ett flyg mot New York City! Feeling exiteeeeeed

Amerikanska ambassaden

Idag var jag och fixade mitt visum till USA, vet att det är 98 dagar kvar men jag är en sån person som älskar att göra klart allt så snabbt som möjligt så jag slipper stressa sen, för nu har jag en sån otrolig lättnad över att det är över. Så mycket papper och saker som man behövde fixa.. Var så orolig att något skulle vara fel eller att något papper fattades, men inte då!!

hade tid 9.00 i Stockholm så åkte hemifrån lilla Enköping 07.24, kom till Stockholm och tog sedan buss 69 till ambassaderna. Kom dit ca 8.30 där jag möttes av en stor skylt "The embassy of The United states of America", massa stängsel och ett grått hus. Hjälpte en förvirrad skåning som också skulle fixa visum, väldigt trevlig var hon! Började regna när jag stod i kön men stod bara där i 5-10 minuter så det var skönt, fick lämna in mitt pass, den killen pratade engelska, fick lämna in alla mina saker och gå igenom en sån här grej som finns på flygplatser och fick sen tillbaka allt förutom min mobil och hörlurarna. Kom in och tog en nummerlapp och väntade kanske i 15 min innan jag fick lämna in alla mina papper till en engelsk tjej, sen fick jag vänta i kanske 45 minuter, sen ropa dom mitt namn och fick lämna mina fingeravtryck, sen fick jag vänta kanske 10 minuter till där en tjej frågade mig om vart jag skulle bo, skulle berätta om min värdfamilj och hur dom var som personer. Sen sa hon det magiska, "your visa has been approved", och mitt visa kommer inom två veckor, så jävla skönt!!

När jag kom ut därifrån såg jag att kön var 4 gånger så lång som den var när jag kom, väldigt skönt. Så tog totalt kanske 2 timmar, men gick snabbt då jag läste min bok 50 shades of grey, haha sån jävla speciell bok.

Nu är jag i princip klar med allting, förutom hälsoundersökningen och TBE-testet, men FAN VAD SKÖNT DET KÄNNS!!

Puss och kram från en tjej som är glad

Min underbara värdfamilj

Jag har precis skypeat (stavas det så) med min fina värdfamilj. Ville prata med dom lite efter att vi hade träffats i Stockholm och efter vi pratat så inser jag varför jag valde dom, så himla härliga. 5 åringen var lika energisk som vanligt och var jättehärlig, hon "kramade" mig genom kameran och gav mig pussar och sa att hon älskade mig (alltså åh), hon ville se mitt hår (hade det i en toffs) men var för fult för att visa haha! 
 
Jag frågade även om det var okej att jag får lägga upp bilder på barnen och husen och så, och det fick jag, vilket jag tycker är ett stort plus så jag kan visa mina underbara barn som jag ska ta hand om. Eftersom jag fick göra detta så tänkte jag att jag skulle berätta lite om min värdfamilj för er som inte redan vet. 
 
Familjen består av Isabel, John, Annabel (fyller 6 år i November) och Victoria (fyller 2 år i December). De bor i delstaten Virginia, Washington DC, i ett område som kallas för Vienna. Mamman föddes i Finland men bodde bara där i 1 månad, men vilket betyder att de har släkt som är från Sverige och Finland, och mammans mamma (barnens mormor), kan både svenska och finska och bor i USA, även barnens kusiner kan svenska vilket känns väldigt skönt för mig så jag kan få prata lite svenska ibland också! Mamman äger en egen tandläkarklinik i Washington DC och pappan är advokat, Annabel har gått i balett men ska börja på gymnastik nu, (och har precis lärt sig att simma hehe), Jag kommer att jobba måndag 13.00-21.00, tis-tors 15.00-21.00, lördag 14.00-17.00 och ledig fredagar och söndagar. Så väldigt skönt schema ändå! De har två hundar, en schäfer och en svart labrador och även en siameskatt, och även fiskar. Jag kl. er få hela nedenbotten själv med egen rum, vardagsrum och badrum och de ska även göra om där så det blir lite finare (även om det redan såg väldigt fint ut). Jag ska hämta barnen från dagis och skolan, hjälpa med läxor och ge dom mat. Kommer även ha tillgång till min egna bil! Faniljens intressen är simma, springa, gymnastik, skriva, läsa, rita, artworks (inte säker på vad det är haha), dansa och spela gitarr, en superhärlig familj! 
 
Här har ni lite bilder på min värdfamilj!
 
 
 

25 Juli

25 juli, 102 dagar kvar tills jag åker, nyss var det 180 dagar kvar, men nu har det redan gått 78 dagar, det bevisar bara hur fort tiden går, och hur fort den kommer gå innan jag åker. Drömde att jag träffade min värdfamilj, har dock gjort det flera flera gånger, drömmer väldigt ofta om dom haha. Tänker på USA hela tiden, kan inte förstå att jag ska flytta dit, könns så jävla sjukt men så jävla underbart. 
 
Känns sjukt bra att jag i princip har fixat alla papper osv som man måste fixa (gillar att vara ute i god tid), trots att det är cirka 3 månader kvar så känns så as skönt. På måndag (29e) ska jag åka till Stockholm för att besöka Amerikanska ambassaden, är så nervös att jag ska glömma något papper eller att nånting går fel.. Har öven bokat tid för TBE och för en allmän hälsodeklaration, vilket jag ska göra i slutet av Augusti. 
 
Har även fått lite probelm angående min resväska, den är så jävla stor, kanske för stor, läste nånstans att den får väga 23kg (detta visste jag redan) men att den bara fick vara 158 i cm (höjd, längd,bredd) hade jag ingen aning om, dock så är det olika beroende på flygbolag så får hoppas att jag får åka med något som inte har 158 cm, (min är 167, så jävla surt)
 
Juste, i tisdags köpte jag en systemkamera!! Åkte till Siba för att leta efter en kamera, letade efter något mellan en digitalkamera och en systemkamera då en riktig systemkamera är så jövla stor och jobbig att bära på, higtade den perfekta kameran!! den kostade först 4000 men var nedsatt till 3000, försökring skulle kosta 449kr men fick den för 150kr, köpte ett minneskort för 800kr(ovanligt dyrt tycker jag), och en kameraväska för 349kr men fick 500kr rabatt pga någon anledning sö fick typ 900kr i rabbatt vikket känns as bra, ska anvönda den kameran i USA så jag man ta as många och fina bilder, är så jövla nöjd med köpet, de hade bara en kvar i affären så den var väldigt populär! Lumix GF3 hette den! 
 
 Fortsätter att jobba och det känns bra varenda gång lönen kommer! 
 
Förresten är det bara kommentera om ni har några frågor! 
 
Puss 
 
Här är min fina digitala systemkamera!!! 
 
 

5 juli

 
 
Igår gick det så jävla bra! var faktiskt inte så nervös som jag trodde, även om mamma nog tyckte att jag var det. Men efter att jag träffade dom så släppte nervositeten och vi pratade jättemycket. 
 
Vi träffades i lobbyn, pappan kom fram och vi hälsade, hälsade på mamman, 5 åringen sträckte ut sina armar och sa "saaaaraaaa" då kramade jag henne (dör va söt), hälsade på bebisen som var hur jävla söt som helst, sen gick vi till en fin italiensk restaurang och beställdde in mat, pratade om allt, föräldrarna var jättetrevliga och verkade tycka om mig också och kemin var verkligen rätt. när bebisen skulle gå till sin pappa så sa hon ba "dady, dady,dady" smälte typ. sen efter 2.5 timme så började barnen bli trötta så då hjälpte vi dom till ett ica så de kunde köpa bjölor, bebisen log mot mig hela tiden och var väldigt glad och det var 5 åringen också och skrattade as mycket för att pappan drog "knockknock" skömt, men dom hade flugit hela dagen så de blev lite trötta efter ett tag men det gick iaf så jävla bra 😃 Pratade om området jag skulle bo i, vilken bil jag skulle vilja köra, att de kanske skulle köpa en ny till mig, vilken mobil jag vill ha sen, och massa andra grejer. 
 
det känns så himla bra att jag fått träffa dom då kanke jag inte är lika nervös när jag kommer i november. De sa även att de kunde hämta mig med bil till new york om jag inte ville flyga, så himla söta!!! Vill inte dirr åka mindre nu...
 
Puss och kram 
 
 
 
 

så jävla nervös

Om 25 minuter ska jag åka till tågstationen för att ta tåget till Stockholm och träffa min värdfamilj... Är så nervös så jag vet inte vart jag ska ta vägen. Det ska bli så himla kul att träffa dom, det ska det verkligen, men så jävla nervöst. Och när jag blir nervös kan inte jag prata engelska, då säger jag fel ord, fel grammatiskt och stammar typ... Hoppas dom gillar mig... Vet inte vad jag ska säga ens!! Vad ska jag prata om?? Tänk om barnen hatar mig??

Okej jag känner att mina tankar börjar spåra och börjar tänka det värsta som skulle kunna hända. Det kommer säkert gå as bra!

Har btw börjat pratat med en tjej som ska bo i samma område som mig, i Vienna, hon bor ungefär5-10 minuter ifrån mig om man åker bil! hon kommer ifrån Tyskland och kommer dit i September så då ska vi förmodligen träffas och hon ska visa mig runt och så när jag kommer dit! Känns otroligt bra att veta att man vet någon som bor i samma område!

Men nu måste jag snart sticka , önska mig lycka till!!!

på bilden ser ni mina reväskor jag ska ha till USA! fick dom i studentpresent!

23 maj

Hej allihoppa!
 
Idag fick jag äntligen hem mitt ''Placement pack'' som jag väntat på sedan jag blev matchad med en familj. Placement pack innehåller bland annat en brev från dom, massa olika papper man ska fylla i, instruktioner om hur man ska fixa visum osv (som för övrigt är väldigt krångligt och jobbigt) och information om betalning och försäkring och sånt. Allt står på engelska så kan vara lite svårt att förstå ibland men alla konstiga ord haha.

Jag har i alla fall fixat med det här i någon timme nu och fyllt i alla hundra uppgifter som man ska fylla i för att skaffa visum, det enda jag har kvar är att jag måste ta ett speciellt foto som man har till sitt visum och man måste gå till en fotograf, men jag ska förmodligen göra det imorgon! 
 
Det är så jävla mycket grejer man måste fixa, så jävla jobbigt, men känns skönt att jag är nästan är klar med min visumansökan iaf och lite andra grejer. Har även en lista på massa olika punkter som man måste fixa innan man åker och hälften är i alla fall fixade. Trots att det är ganska länge kvar så vet jag själv hur fort tiden går, jag åker till Grekland snart med min pojkvän i två veckor, när vi kommer hem är det nästan början på juli, och då är det bara 4 månader kvar!! omg 4 månader, det är inte alls lång tid. Dör av nervositet och lycka när jag tänker på det. Fast det i vissa stunder känns väldigt jobbigt att jag ska åka, men inte just nu, nu känns det jävligt bra!
 
Hade förövrigt avslutningstal med min klass idag, mitt tal handlade om min pojkvän och min klass och så. Grät så jävla mycket haha. Kommer sakna alla så mycket, vi tar studenten om 13 dagar... det känns så jävla overkligt!!
 
Jag vill även säga att jag kommer sakna min bästavän Ida så jävla mycket när jag åker. Och jag hatar att man lite att vi tar studenten för nu kommer alla splittras och folk flyttar osv, har seperationsångest. Förstår inte hur jag ska klara mig utan henne vid min sida varenda dag, att inte kunna prata med henne varenda dag. Hon är den enda som förstår mig, som har varit med hela mitt liv och vet allt om mig. Jag vet dock att vår vänskap kommer vara exakt lika stark när jag kommer hem igen för hon har alltid varit mitt bästavän och det kommer hon alltid vara.
 
Hon är bäst
 

Skypesamtal

Pratade nyss med min värdfamilj i Washington. Är helt euforisk.
 
5 åringen var hur mysig som helst och as mycket energi och visade mig alla hennes saker och sen skrek hon "i love you!!" till mig :')' sen fick jag träffa bebisen och så satt hon och log emot mig. dom visade mig hela deras hus (som för övrigt var as stort), mitt rum och området dom bor i. Dom är så himla trevliga och barnen var helt underbara. 
 
dom frågade även mig om jag ville följa med på en semester i december med dom, Till saint Jones Virgin Islands, och självklart vill jag det!! Kollade på bilder efter samtalet dit vi skulle i december, tråkigt...
 
Helt jävla seriöst, det här känns för bra för att vara sant. Så jävla lycklig är jag. Längtar så jävla mycket.
 
 
 
 
här är några bilder på stället vi ska på semester i december....fult...

!!!!!!!!!!!!!!

okej............ DEN 4E NOVEMBER FLYTTAR JAG TILL WASHINGTON DC I USA!!!!
Är helt jävla overkligt, så sjukt men ändå så jävla underbart.
 
Jag älskade familjen från första början och fick sån jävla bra känsla. Man kanske ska kolla in andra familjer och så men det kändes otroligt onödigt då jag inte skulle kunna få en bättre familj en den där.
 
Så, den 4e november 2013 sätter jag mig på flyget emot New York och den 7e november åker jag emot Washington. (Samtidigt som jag skriver den här meningen kändes det som att jag hittade på, eller skrev om någon annan eller att jag skulle skriva ett skolarbete om vad jag skulle vilja göra, men nej, det är på riktigt)
 
Jag har inte ens fattat det än, tänk att jag ska bo i USA i ett helt år.
 
Imorse när jag låg och tänkte på det, så pirrade det bokstavligen i hela magen och blev så sjukt taggad på att åka.
Det enda mindre bra var att jag hade tänkt att åka lite tidigare än november men det känns ändå bra så jag inte drar så himla snabbt, och så hinner jag mogna i mitt beslut (som min kära vän Madeleine sa till mig hehe).
 
Det är så otroligt att man får den här möjligheten och jag känner att om jag inte skulle göra det här så skulle jag ångra mig så jävla mycket. Är så jävla stolt över mig själv att jag vågar, även fast jag vissa dagar blir så jävla rädd och säger att jag inte vill åka. Tänk att jag ska åka ifrån alla i ett år? Hur ska jag klara mig utan min älskade familj och mina älskade vänner, och det jobbigaste, hur ska jag klara mig utan min älskade pojkvän i ett helt år..?
 
Jag får dock inte tänka så för då skulle jag aldrig våga åka. Jag älskar honom för att han stöttar mig och tänker vänta, och jag är helt säkra på att vi kommer klara det här. Kommer bara kännas så otroligt konstigt att inte vakna och somna vid hans sida varenda dag. Men som sagt, det här kommer bli så jävla bra så det är helt sjukt!!!
 
RSS 2.0